torsdag 8 oktober 2009

En tung sommar och en ljusare höst!

Har varit väldigt frånvarande på bloggen en lång tid. Måste få lätta mitt hjärta och berätta att jag inte mår så bra... livet har varit tufft för hela familjen hela långa sommaren och kommer nog kännas så ett bra tag framöver...... Min svärmor har varit sjuk och åkt mellan olika sjukhus hela våren och sommaren. Hon drabbades av samma djävulska sjukdom som så många andra tyvärr utsätts för, Cancer. Fy farao vilket lidande denna fördömda sjukdom ger. Min kära svärmor lämnade oss i sorg och saknad här i höst. Så himmla svårt,konstigt och tomt att jag bara inte kan förstå hur grym vår värld är. Bland det sista hon sa till oss under sjukhusvistelsen var att hon önskade att hon skulle få komma och se vår altan när den blir klar! Nu är den ganska så klar och hon får inte se den....det känns så hårt. Jag gråter när jag skriver, kan bara inte hålla tårarna tillbaka. Jag hade verkligen velat hon skulle få komma och se den. Men nu ska ni få se vårt jätteprojekt som tagit sin tid att göra.........Snickerier,räcken och en trapp har vi kvar att fixa med ...får bli vinterprojekt eller till våren kanske vi får se..
Nu när alla bär in sina utemöbler har jag burit ut våra...för att få njuta, om så bara lite av dom fina höstdagarna på vår efterlängtade veranda......
Våra gjutjärnsurnor har fått flytta ut och i dom har jag satt enris och rönnbär.... Kolla in våra gigantiska kyrbänkar! dom är 3,8m långa. Kommer bli superbra när vi får tid att bygga ett 4m bord till...då har vi inga sittplatsproblem lägre. Här ska grillas och mysas hela nästa sommar! Det är ett som är säkert!
Min underbara granne Gunnel har lånat ut Faster Märtas Poppulära kalasbord....den grannen går inte av för hackor hon! En sånn granne man önskar alla! men som tyvärr inte är alla förunnat.
Ett fynd som jag gjort i sommar är den här fina trädgårdsmöblen i vitt med patina.
Nu har jag nog visat er alla vinklar.......
Här sitter min yngsta lilla solstråle och njuter ett rött höstäpple!
Ha det gott!
Jag kommer och hälsar på er snart!
har kikat in ibland men inte orkat ge något avtryck, men det ska bli ändring på det.
Kram Marina

19 kommentarer:

LenaS sa...

Finns inga ord jag kan säga mer än jag saknat dina inlägg men har full förståelse för att du inte orkat/hunnit med att skriva. Skickar en stor kramis!
/LenaS

emilias gömmor... sa...

Jag fick en tår i ögat när jag läste din text och hur du förklarar det som är och har varit.
Eländiga sjukdom!
Tänker på er1

Kram Mimmi

Viola sa...

Vad ska man skriva..förstår att det känns tungt frö hela familjen...min pappa gick bort för några år sedan i skelettcancer så jag har mött denna hemska sjukdom på nära håll..

När det gäller er altan...så härlig..vilken yta och så fint du redan fått till det, roligt att få höra av dig igen, kram

Loppisliv sa...

Så ledsen jag blir för er skull, alltid svårt när någon nära lämnar oss. Livet är så svårt ibland. Sänder mina allra varmaste tankar till dig och din familj, förstår mycket väl att du inte orkar blogga just nu. Ta du den tid du behöver bara vännen.

Er altan är verkligen stor och fin, underbart med all yta, nästa sommar kan ni nog njuta mer av den. Ha det gott. Många kramar Paula

Marina sa...

Vilken underbar altan ni byggt! Ser verkligen användbar ut även för många. Vardag och fest!

Det låter tufft det ni går igenom nu. Hoppas ni har nära och kära som stöttar er när ni så vill. Kram!

NiceM sa...

Beklagar eran förlust, det är tufft när folk runt omkring en blir sjuka och dör.

Och en fantastiskt fin altan!! Ffa kyrkbänkarna, vilken perfekt festplats.

Med hopp om att er höst trots allt blir vacker!

Tulipa sa...

Hej Marina!
Vad otroligt sorgligt...

Jag har saknat dig här på bloggen och tänkt att nåt nog måste vara fel...

Stor kram Mariette

(vilken fin veranda, den ska ni vara stolta över till max!!!)

Vitt för själen sa...

Usch & fy för cancer. Har förlorat MÅNGA i min släkt alldeles för tidigt pga den..
Verkligen fin altan, & jag lovar- hon ser den & är med er.
/Sophia

lottens vita och gröna sa...

hej gumman, du är saknad marina och duuuuu så himlans sorgligt med din svärmor, dinns inget bra att säga så du får en storvarmkram!!!!

ohhhhhh vilken altan, nog kan jag tänka mig att din svärmor ser den och beundrar den ddär hon nu är...varmkram vännen//lotten

Kämpegården sa...

Jag beklagar sorgen.

Vacker altan.
Styrkekramar
Tezz

Träsktanten sa...

Altanten är jättefin! Den kommer ni att få mycket glädje av! Så tungt och ledsamt med din svärmor. :( Stor kram!

LantlivsAnette sa...

Åhhhh, jag tänker på dig o hela din familj, det är sååå hårt när något sådnat händer....
Men jag är alldeles säker på att hon sitter där på er fina altan o njuter...sååå fint ni har fått det där..
Ha nu en fin helg
Kraaam Anette

Gårdsromantik sa...

Så sorgligt - det är en hemsk sjukdom.

Altanen var enorm - och vacker - speciellt det där sybordet.

Kram Maud

LjusneLotta sa...

Marina, jag tror hon ser er altan, eftersom jag tror att man är "kvar" ett tag i denna värld innan man släpper taget o går till nästa. Önskar er en skön höst o ett Grattis till en underbar altan, va kul att ni kommit så långt med ert uteliv.
Kram LjusneLotta

Gulludden sa...

Ni har gjort ett otroligt jobb med ert hus men gud så fint det har blivit. Ska du med till Växbo? Kram, kram

Melis sa...

Kjære Marina,

Vi er mange her i blogglandia som tenker på deg :*

Håper dere kan finne håp og trøst i vakre høstfarger og holde godt rundt hverandre.

M:)

Lisemoren sa...

Så leit å lese at dere har mistet et kjært familiemedlem, og på en slik sørglig måte. Jeg skjønner at dere har hatt det vanskleig og håper dere alle må få styrke og trøst til å møte dagene og høytidene som kommer. Som nå med feiringen av den nye terassen. Som jo ble veldig flott. Jeg har ventet spent på innlegg fra deg og lurt på hvordan det har gått med renoveringen. Håper du får ro og lyst til å kose deg med bloggen din fremover. Jeg mistet min svigerfar til samme sykdommen for noen år siden, og det var fælt, fordi de har det så vondt den siste tiden sin. Så jeg skjønner godt at dette har vært tøft for familien deres.

Sender deg en trøsteklem fra Lisemoren

Ullis/Leva på landet sa...

Så underbar altanen blir. Tungt ni har det. Är så svårt att förstå varför man ska behöva drabbas av denna hemska sjukdom. Min kusin dog av cancer när hon var 30, men två små barn.
Sköt om er!
Kramar Ullis

ANETTESHUS.COM sa...

Hei, kjære Marina! Der var du jo! Jeg har lurt på hvorfor det har vært så stille på bloggen din i det siste, men nå fårstår man jo ... Huff, denne forferdelige sykdommen!! Forstår dere har hatt det forferdelig tøft. Så forferdelig trist å miste noen man er glad i.

Men håper som du sier at det kan bli en ljusare høst for dere ... Den nybygde altanen deres er i alle fall helt underbar!!! Sååå flott! Håper dere får mange fine stunder der:)

Tenker på dere ... Ta vare på hverandre!

Klem Anette:)